14 februari 2012

Men ser det ut som om jag sörjer dig, mer som om jag höjer dig. För jag kommer aldrig låta dig se mig svag.

Detta inlägg kommer handla om en massa olika sakrer. Först och främst en sak jag kommer endast skriva en gång! 

Har du några åsikter eller kommentarer så jo varsogod kommentera. Men du kan väl förfan skriva vem du är om du har något att säga. Alla anonyma kommentarer ignoreras, för kan du inte stå för din åsikt eller det du kommenterar så varför ens lägga ner tid på att kommentera? :)

Skriver endå bara om mina dagar, tankar och kännslor. Stör det dig?! Jag har inte bett dej att läsa, om det inte duger så hejdå! :) 

Dagen har varit helt okej! Skolan från 08:00-15:45. Första 2 första lektionerna gick åt att göra färdig kompendiet i hydrauliska bromsar och sedan gå igenom vad vi skall ha till provet och när vi ska ha provet, även när vi ska ha 2 andra prov också. 3dje lektionen var det elteknik på schemat, räknat elmatte! Sedan 2 lektioner praktik, Emma och jag jobbade med att söka svar på en massa frågor om framvagnen. Sedan hem med 5över 4 bussen, så var moster Gun här. Funderade med henne och mamma om en massa olika skolor. Så har nu suttit och tittat på en massa olika skolor.. Har ett beslut att fatta nu, söka till en annan linje eller inte. Det blir väll nog att prova söka till några intressanta linjer och se om man slipper in eller inte och om man stannar kvar på Bil. Har även varit duktig och varit i "föusi" idag, kommer vara med i "föuset" nu, eftersom att när mamma & resten av familjen utom Benny & jag åker till Södern på sportlovet så då ska han och jag ta hand om "föusi". Blir att öva på ajokaista ikväll, har klart allt som heter bilskola nesta veckas fredag! SKÖNT! Sedan blir det att skriva & köra upp! :) 

"Din tid är över, chanserna är slut. För inget kan förändra det faktum, att det aldrig, att det aldrig kan bli som förut. Det gör ont nu men det blir bättre. Jag tröstar mig själv med att det inte kan bli sämre. Tiden läker alla sår, men just nu så mycket mer än jag tål. Du gav mig löfte efter löfte. Du gav mig kärlek, kärlek som jag aldrig trott på. Kärlek som var sanning men det spelar ingen roll nå mer. Det gör ont, jag fäller tårar när du inte ser. Det svider i hjärtat och jag faller isär. Vill fly bort från allt, orkar inte stanna här. Finns så många minnen, kan inte glömma det som hänt, du har svikit alla löften. Snälla kom inte hem. Ta dina drömmar, dina löften, våra minnen, alla foton. Ja, ta allt som du vill ha, jag tänker inte stanna kvar. Hey, spara dina tårar, din förklaring, packa din väska & dina saker. Glöm våra drömmar, gå härifrån och vänd inte om. Vi går tillbaks, det var fösta gång jag såg dig. Mitt hjärta slog så hårt, jag såg direkt du var min kille. Jag var säker, hela du var min värld, ingen annan runt om kring kunde få oss isär. Jag tänkte för mig själv var det nu eller då, allt blev fel. Jag förstår. Okey, du lämnar allt och går, inte bryr dig ett skit, inte ens ett farväl men du lämna mig här när jag var knäsvag och kär. Jag var en tapper soldat men mitt vemod ändra mig, trodde aldrig att mitt hjärta skulle krossas av dig. Ett liv utan öde, ett öde utan liv, ett sjätte sinne som ska hjälpa men allting blir skit. Så lyssna noga nu, det här är det sista du hör, fan jag älskade dig men nu är kärleken död. Kan inte se på mej själv när tårar rinner ner. När smärtan blir värre och texterna blir fler. Minnen som minnen, de spelar ingen roll allt snurrar i mitt huve, ja har ingen koll. Allt som vi hade det finns inget mer, orkar inte kämpa för smärtorna blir fler. Försöker sova men allt känns så dumt. Jag saknar min ängel, du försvann så snabbt ifrån mej." 


"Tänk alla dagar jag var din, tänk alla gånger som jag låg tätt intill. Lägg dig vid min sida, jag saknar dig. Men jag kan aldrig någonsin ta tillbaka dig. Har klättrat högt, fan har blod på mina händer och mitt inre det skriker, det skriker av räddsla. Har tappat hoppet långt bort, som jag själv sa. Snälla, säg mig, varför ska det bli såhär. Du var han, du var det, du var allt som fanns där. Men du sumpa din chans, du slet mitt hjärta isär. Blicken fastnar och jag fryser till, kollar ut genom fönstret och jag tänker till. Säg mig varför bara låter jag folk trycka ner mig under ytan, ser mitt öde som sålt. Är du nöjd nu, var det dethär du ville? Allt försvann på en kväll. Åh baby, alla dagar jag var din, tänk alla gånger som jag låg tätt intill. Dig vid min sida, jag saknar dig. Men jag kan aldrig någonsin ta tillbaka dig. Men vad ska jag göra, snälla säg mig det. Ska jag börja om, kan jag lita på dig med? När du ljög för mig, flera gånger om igen. Men har länge förstått nu att slutet är här, alla minnen vi byggt upp sjunger sakta iväg. Så, är du glad, har du fått som du vill? Hoppas själv du förstår vad detta leder till. Okej, jag kan va ärlig mot dig, jag har fallit ner i gråt, undrat varför mot mig? Vad har jag gjort för att förtjäna allt det här? Jag älskade dig men nu är slutet här. Du fick mig känna kärlek och mer än så, jag kunde inte fatta att du älskade mig då. Jag höll om din hand och låg mot ditt bröst. Jag minns den kalla vinterdagen då vi låg framför teven. Och sen under kvällen när jag fick ditt fina sms, jag låg där och läste och du fick mig att gråta. Sen somnade jag in i mina lakan som var våta. Du var så underbar och jag älskade dig så. Men min kärlek till dig var inte bara som en vän. För att livet skulle fungera så behövde jag dig, tror aldrig att denna starka kännsla kommer att gå över. Var, när så finns jag alltid där breve dig som en ängel, var dag. Ditt namn det var inklistrat längst in i mitt hjärta där finns du än, även om jag känner smärta. Men jag vet ju att sagor aldrig får ett lyckligt slut. När du fanns vid min sida så mådde jag så bra och du fick min kärlek och mitt hjärta du vann. Försöker varje dag att glömma allt, det är en kamp, men jag ska klara det!"



Det blev ett långt inlägg men nåja!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar